Det gör ont att känna sig misslyckad
Fan.
Om jag ändå slapp vakna imorgon.
Då vore kanske min värld mycket ljusare.
I himlen finns väl inget mörker?
Så fick jag träffa mormor också.
Men -nej.
Det vore att smita. Stoppa huvudt i sanden.
Inte min grej.
Hjärnskrynklarladyns ekande ord hörs knappt längre. Ord som stark, kämpe, bra, duktig, klarar -är ett minne blått.
Medan de salta tårarna rullar ner för mina kinder, försöker jag sträcka på ryggen och hålla huvudet högt. Men det gör ont.
Inombords.
Det gör ont att känna sig misslyckad.
Det gör ont att känna tvivel, saknad och frustration.
Det gör ont att gå rakt ner i fallgropen -igen.
Du är inte misslyckad :)<3
Men vad har hänt?!
I så fall är du Miss Lyckad och inget annat!
Oh, du påminde mig just om hur mycket jag saknar min mormor. Jag hatar mig själv och vill dö, men du - du har världen helt i dina händer.
Hjärtat! Jag kan vara stand-in för hjärnskrynklarladyn. Du kommer väl ihåg att jag håller i pinnen bak på cykeln? Du kan cykla, du kan massa! Du är inte misslyckad nånstans. Men jag vet att det gör ont att känna sig så. Kram och värme!
J: Om jag ändå kunde tro på dig
.
Doktorn: Miss Lyckad var en fin benämning=) Söta du.
.
P: Världen gled just ur mina händer. Man fick visst inte spreta med fingrarna...
.
T: Jag vet att du håller i, men det är svårt även för dig att hålla mig på två hjul, när det är så här vingligt.
Gråt vännen, gråt tills tårarna tar slut, tids nog så kommer de göra det. Jag lovar! Massor av kramar.
E; Jag är skitbra på att hålla stadigt! På alla andra utan mig själv då förstås. Men jag håller med B, gråt, gråt. Det renar! Tänker på dig och kramas hårt!