drogen

Jag ska göra ett försök att plita i hop ett inlägg trots huvudsnurr och dunkande huvudvärk.
Rådgivningstantens ord ekar i mitt huvud "Sitt inte vid datorn"

Imorse när jag tog en prommis med hundarna, för att hämta bilen på pappas jobb, insåg jag min begränsning. Jag förmådde mig inte ens att gå den korta biten till Gävle Strand. (Det tar max 10 minuter att gå dit).
I den konditionen jag var (är) kunde jag faktiskt inte åka och jobba.
Inte för att jag tänkte att jag skulle vila när jag har hjärnskakning, nej nej, utan för att jag kunde utsätta andra människor för fara om jag körde bil till jobbet. Mitt snurriga huvud är faktiskt inte att lita på just nu.
Vad hände med den kloka E som satte hälsan i första hand?!
Hur som helst ringde jag min kollega och meddelade att jag inte kunde komma. Kände mig som en stor skurk. Lämna folk i sticket på de där viset. Banditvarning!
Traskade hem och bokade även av kvällens middag. Å ingen agility blir det ikväll heller.

Besöket hos stans snyggaste läkare idag var lika trivsamt som vanligt. Han är rolig, det måste jag säga.
Han tyckte att det var trevligt att träffas. Jag sa att jag inte höll med.
Han hade en hel del vitsiga kommentarer på de femton minuter korta besöket.
Han tittade på min blåslagna kropp och antecknade i ett block. Han vickade mitt huvud av och an  och tittade mig i ögonen.
Mums.
Det var den andra läkaren jag tittade djupt i ögonen den här veckan.
Den första hette Hampus eller Hannes eller nåt sånt. Han dök upp på olycksplatsen i tisdags och tog kommandot över situationen. Han var också rätt söt, men långt i från så läckert manlig som snyggaste läkaren i stan.
Det kanske är läckra läkare man ska satsa på?

I förra veckan när jag och J var på ICA Maxi och handlade sprang vi på Ålands P:et.
Ni vet, han som jag dansade sista dansen med för ett tag sen. Han som bjöd hem mig på "efterfest" och som jag sedan "tappade bort" i garderobskön.
Han gick med en tjej, han såg faktiskt bättre ut än någonsin, därmed inte sagt att han är snygg! Nej nej nej!
Han utropade "MEN TJENA TJEJEN!! DET VAR INTE IGÅR!!!!!!"
Jag överdriver inte. Jag tror halva stormarknaden vände sig och och tittade nyfiket på mig, som stod vi grönskasdisken och såg förbryllad ut.
Jag hejade diskret och kilade raskt vidare.
Jag fattar inte varför han var tvungen att heja så ljudligt att man nästan tappade hörseln. Och vad menade han när han sa "Det var inte igår"????
Det var ju faktiskt inte SÅ länge sedan!
Mansfolk!!