Ett blått E
Therrorese, visst bleknar mina ilskna blåmärken, men det dyker upp nya också. Jag är inte läcker i bikini må jag säga.
Huvudet mår heller inte bra efter krocken.
Morgonen, förmiddagen och lunchen flyter på som vanligt men när eftermiddagen och kvällen kommer, omvandlas jag till en deppig, trött och yr drog. En drog som bara förmår sig att vila/sova.
Tog första cykelturen i fredags på den nu mera skraltiga cykeln. Fan. Jag var som en nybörjare. Rädd. Osäker. Nervös.
Idag blir det inget cykla till jobbet. Får skjuts dit och tar förmodligen bussen hem. Jag hatar bussar!
Jag är en otursfågel!
Jag kan låna dig lite stödhjul om du vill? Åsså kan jag sätta fast en sån där pinne bak i pakethållaren och springa efter och hålla i. När jag blir av med kryckorna. Är det en bra idé?
Kram vännen
Ååå tack söta Therrorese!! Det är en toppenidé.
Gulle dej!
Det är klart man är rädd för något som gjort en illa.