drogen

Amen, jag har svårt att tro att detta är sant.
Efter minst sex veckors lidande förbarmar sig min mor över mig och betalar ett naprapatbesök. Min vanliga gamla Johan har såkart semester så det blev jakt på ny snubbe som kunde bulta på mig.
Jag hittar honom och får tid efter helgen (läs idag).

Nervös blir jag, av att gå till min nya kroppsvisiterare. Systrarna talade ju om senast i lördags att jag var blekast i kommunen och att det inte tillhörde vanligheterna. Jag vet, gosh, jag brukar vara brunast.
I sista minuten, såklart, beger jag mig iväg på cykeln. Väljer fel bankomat och får yra vidre till nästa, för att hämta ut de fyra hundra kronorna som min mor skänkt till välgörande ändamål.

Varm, något svettig och nervös plingar jag på klockan och entrar jag den vita dörren på det stora vita huset.
Jag undrar vem som finns på andra sidan.
Snubben möter mig alldeles innanför dörren och han är fanimej söt. Eller, inte söt, han är attraktiv. Attraktiv som fan.
Jisses, här kommer jag med min blekfeta kropp i en rosa klänning och ska snart visa mig i bara underkläderna. För den här snubben av alla snubbar.
Han är blond och har lockigt hår. En karl som jag i vanliga fall skulle tokdissa och placera i kategorin slibbig.
Jag möblerar raskt om i kategorierna och placerar honom i "någon jag vill dela resten av mitt liv med-kategorin".
Jag förvandlas till den där flirtiga, humoristiska tjejen och försöker få honom att gilla mig. Jag tror jag lyckas. Han skrattar åtminstone åt mina skämt.
Han förhör mig om vanor, träning och annat relevant. Jag skäms lite över den uteblivna träningen den senaste tiden. Hallå, jag har ju att göra med en kille som har världens läckraste kropp. Jag skyller på att yogan har sommaruppehåll. Egentligen en jävligt dålig ursäkt. Jävligt dålig.
Jag klär av mig och står där, frånstötande och eländig med min blekfeta kropp.

Han klämmer och känner och jag böjer mig fram och tillbaka.
Jag får lägga mig ner och han fumlar lite med knäppet på bhn.
Jisses karln luktar fantastiskt gott. Jag känner det när jag ligger på britsen och blir knådad på.
Jag har nog hamnat i himlen ändå.
Han böjer, känner, trycker och vrider. Och han luktar gott.
Jag gör mitt bästa för att vara så avslappnad som möjligt men det är svårt. Han fumlar med min bh igen. Jag ler lite fånigt, men det ser ju inte han.

Jag får sitta på britsen i en konstig ställning och han har armarna runt hela mig. Han lägger ner mig och jag njuter av närheten. Det är ju närhet jag har suktat efter så länge nu.
Han skulle veta vad jag tänkte då jag satt där.'
Han släpper taget och jag får lägga mig ner på rygg och sedan på mage. Min kropp är bångstyrig. Låsningarna vägrar släppa. Han fortsätter vrida, vända, knåda och trycka.
Jag hoppas att tiden aldrig ska ta slut, för jag har det ganska bra där jag ligger och blir ompysslad. När han anser sig klar påpekar jag att det fortfarande inte känns riktigt bra på vissa ställen.
Mera klämma, trycka, känna på min kropp med hans gudomliga händer. Mer kärlek till min näsa och mitt luktsinne. Mer närhet. Mer mer mer mer mer mer mer....

Han visar mig två övningar som jag ska göra. Jag vilar min blick på honom och insuper minsta rörelse.
Han säger att han kanske blir tvungen att "bulta på" mig igen. Jag försäkrar honom att jag ska ringa om mina besvär inte är över. Han säger att nästa behandling kanske inte tar lika lång tid. Jag ler och tänker att jag gärna stannar ännu längre. Till honom säger jag bara vi hörs, tar i hand och trippar ut genom den vita dörren.
Solen skiner, jag känner mig lättsam och glad.
Han har definitivt gjort min dag.