drogen

Igår, på min lediga dag,  betämde jag mig för att inte sjunka djupare ner i träsket.
Ringde handläggaren på Försäkringskassan på förmiddagen och fick klargjort för mig om min närmaste framtid.
Ass.
Jag gillar inte henne. Jag vet inte varför. Kanske för att hon känns så hård.
Egentligen är det nog inget fel på henne. Det är bara min hjärna, som vanligt, som spelar mig ett spratt.

Lade mig bredvid J i sängen och stirrade upp i taket. Surrade lite om livet i allmänhet och frågade vilka dagens planer var.
Vi beslutade oss för att göra denna måndag till en bra dag.
Lunch på en av mina favoritrestauranger. En fiskrestaurang vid havet -såklart. Helt fantastisk ställe.
Om det är någon restaurang man ska besöka när man är här i krokarna, så är det den.
Inte ens superlativ räcker för att beskriva smakupplevelsen.

Vidare tog vi en kvällstur med båten i fjärden.
Det är också en sån där otrolig måbra-grej.
Gasa på och känna den ljumma sommarvinden fläkta, när vågorna slår mot båtens för. En och annan vattendroppe stänker i ansiktet, måsarna cirkulerar på den blå himlen och livet känns bara så lättsamt.
Vi gick i land på en ö och åt våran middag på en klippa i solen.
Ibland glömmer jag att det är det här som är livet.
De bra dagarna vore ingenting, om inte de dåliga dagarna fanns.