drogen

Jahapp. Ännu en dag till ända. En ganska rolig sådan till och med. Jag måste säga att jag har det ganska roligt om dagarna. Upptågen på våran gata i stan är åtskilliga. Åtminstone de dagarna J är ledig.

Gårdagen slutade sent och imorse vaknade jag tidigt. Men det var lycka. Den sprittande känslan i kroppen var total även denna morgon. Övervägde i tre sekunder om jag skulle somna om eller inte, sedan mindes jag hur härligt det är att gå morgonpromenaden innan hela stan vaknar. När allt är så där lugnt och harmoniskt. Innan stresstrafiken är i sitt esse.
Gick en härlig solskensrunda vid vattnet. Mötte en hel arme med karlar i kamouflage, beväpnade upp till öronen. Evita höll på att skita på sig (hon tycker ju inte om karlar alls, den lilla rackarn), Sikla (som löper) blev precis som jag (som också löper, verkar det som), ganska nyfiken. Men eftersom magen kurrade var det bäst att fortsätta vidare.
Väl hemma ringde M och ville gå på promenad hon med. Efter lite tvekande från min sida sa jag att jag skulle följa med på ännu en runda, bara jag fick i mig lite frukost först. Sagt och gjort.

Vid tolvsnåret trodde jag i mitt stilla sinne att jag skulle få luncha med syster och mamma på stan. Ack så jag bedrog mig. De hade inte tid, det var bara bankbesöket som gällde. Jag som lever i den sjukskrivna världen blev väl en smula besviken. Men men, jag fick världens underbaraste lunch på den soliga balkongen istället när jag kom hem.
Ärendet på banken var att placera den gränslösa förmögenheten.
E i valet och kvalet är en mardröm. Jag får sån ångest när jag ska besluta mig om något. Det spelar egentligen inte någon roll vad det handlar om. Det kan lika väl vara vilken färg jag ska ha på glaset i ljuslyktan som vilken lägenhet jag ska bo i. Alla val är enorma i min värld. Hur har det blivit så?
Jag låste en tredjedel av pengarna i ett år, en tredjedel i tre år och en tredjedel i fem år. Kan som mest förlora några tusenlappar har jag räknat ut. Det är väl okej, med tanke på vad man kan erhålla. Phu. Nu hoppas jag att det inte kommer några större oförusedda utgifter framöver. Då hamnar jag verkligen i ett kritiskt läge.

På eftermiddagen har jag växelvis suttit på balkongen och läst och växelvis befunnit mig i tvättstugan.

Pappa ringde och undrade om jag kunde sällskapa honom på en shoppingrunda. Hör och häpna! Gubben har gått och blivit skvatt galen. Men visst, att shoppa för andras pengar är ju kul.
J fick ta över tvättstugan och jag begav mig till stan i sällskap med stans största snåljåp som tydligen måste fått en gedigen smäll i huvudet eller nåt.
Han sa att han hade sååååå mycket pengar över nu när hans tre döttrar var utflugna (jag skrev raskt ner mitt kontonummer och smög ner det i hans högra ficka).
Snickare som han är, köpte han en stege till syrran och plockade ihop världens lyxigaste verktygslåda till S. Han menade på att eftersom hon inte har någon egen far som kan köpa henne rediga grejer, så kände han kallet. Han är för gó den där pappan jag har. Jag tyckte ju såklart lite diskret att han som hade spenderarbyxorna på sig kunde kanske köpa någon liten grej till mig också.... På hans intiativ började vi titta på slagborrmaskiner... Hahaha. Den var tydligen för dyr för att bara tilldelas mig vilken vardag som helst. Han yttrade sig något om min födelsedag, så vem vet. Jag kanske får en slagborrmaskin i födelsedagspresent. Som ett brev på posten! =)
Hahaha..

Lyssnar på Kvällspasset i p3.
Konstigt om jag inte har något annat än det jag har på hjärnan.

Ska undersöka arean här runt omkring nu.
Kram!