drogen

Jag hade storslagna planer för denna torsdag. Diska veckans disk, städa, sy upp de nya gardinerna, tvätta fönstren, storstäda omsorgsfullt, bada och klippa mellisen, bjuda mamsen och papsen på middag, träna, gå lång härlig skogspromenad, bada bubbelbad osv.
Mina planer gick i stöpet redan innan jag hann skrida till verket ens med den första uppgiften.
Jag vaknade av en ohygglig smärta, dryga timmen innan morgontidningen kommer, runt tre-tiden med andra ord.
Nackspärr. Min gamla följeslagare sedan urminnes tider.
Jag kände hur desperationen vaknade till liv och jag började så smått uträtta diverse små avslappningsövningar för att få muskelspänningarna att släppa.
Där kammade jag noll.
Jag famlade mig ut i köket mot skåpet där min vetekudde kanske, eventuellt, möjligtvis skulle kunna ligga. Kors i taket tänkte jag när jag såg den och stoppade förnöjt in den i micron i tre minuter.
Klockan började vid det här laget närma sig fyra och vetekudden var på plats runt min onda nacke. Jag återgick till sängen och önskade att värken skulle vara som bortblåst när väckarklockan ringde.
Där kammade jag noll.
Jag tog en hel timmes extra sovmorgon och insåg ganska snart efter att jag klivit upp att den här dagen inte skulle bli, vad den var menad att bli.
Efter en hel del liniment och diverse värktabletter beslutade jag mig dock för att hunden åtminstone skulle badas. Kosta vad det kosta vill! En tur runt kvarteret först bara.
Well, i trapphuset satt det en liten fin notis på anslagstavlan. Varmvattnet avstängt idag torsdag den 6:e november.
Hoppet om den här dagen börjar så sakterligen ge vika och jag inser att det kanske inte blir så mycket mer gjort, än möjligtvis ett bubbelbad. Även om det inte är så "bara".