Våta kinder

Tårarna rullar ned för mina kinder i en strid ström. Klumpen i halsen har vuxit sig enorm och det gör ONT. Hade J sett mig nu, skulle hon säga att jag plågar mig själv, att jag ska sluta läsa bloggar om sjuka och döda. Att det är slöseri med energi och tårar.
Vi är så olika jag och J. Hon är musslan och jag är boken.
Jag inbillar mig att det på något vis är bra för mig och kanske, att tårkanalerna behöver en genomströmning.
För jag gråter. Krockodiltårar som aldrig tar slut. Trots att jag inte känner personerna i fråga är det är vackra minnen som spelas upp framför mig. Deras minnen.
Mitt fokus ligger på någon annans liv, någon annans lidande. Jag slipper mig själv och mina patetiska problem för en stund.
Det känns skönt.
Det ger mig styrka.

Om Emelie       Tim       Madde       Anne


Ingalunda -min vän

Jag hade storslagna planer för denna torsdag. Diska veckans disk, städa, sy upp de nya gardinerna, tvätta fönstren, storstäda omsorgsfullt, bada och klippa mellisen, bjuda mamsen och papsen på middag, träna, gå lång härlig skogspromenad, bada bubbelbad osv.
Mina planer gick i stöpet redan innan jag hann skrida till verket ens med den första uppgiften.
Jag vaknade av en ohygglig smärta, dryga timmen innan morgontidningen kommer, runt tre-tiden med andra ord.
Nackspärr. Min gamla följeslagare sedan urminnes tider.
Jag kände hur desperationen vaknade till liv och jag började så smått uträtta diverse små avslappningsövningar för att få muskelspänningarna att släppa.
Där kammade jag noll.
Jag famlade mig ut i köket mot skåpet där min vetekudde kanske, eventuellt, möjligtvis skulle kunna ligga. Kors i taket tänkte jag när jag såg den och stoppade förnöjt in den i micron i tre minuter.
Klockan började vid det här laget närma sig fyra och vetekudden var på plats runt min onda nacke. Jag återgick till sängen och önskade att värken skulle vara som bortblåst när väckarklockan ringde.
Där kammade jag noll.
Jag tog en hel timmes extra sovmorgon och insåg ganska snart efter att jag klivit upp att den här dagen inte skulle bli, vad den var menad att bli.
Efter en hel del liniment och diverse värktabletter beslutade jag mig dock för att hunden åtminstone skulle badas. Kosta vad det kosta vill! En tur runt kvarteret först bara.
Well, i trapphuset satt det en liten fin notis på anslagstavlan. Varmvattnet avstängt idag torsdag den 6:e november.
Hoppet om den här dagen börjar så sakterligen ge vika och jag inser att det kanske inte blir så mycket mer gjort, än möjligtvis ett bubbelbad. Även om det inte är så "bara".

Sånt som hänt. Sånt som inte har hänt och sånt som kanske kommer att hända.

Jag har tappat fokus.
Helt och hållet. Trots allt positivt runt omkring; Det är sommar, solen skiner, jag har jobbat en vecka på mitt nya jobb och lägenheten är snart färdig.
Som en trotsig fyraåring sluter jag mig inom mitt skal och vältrar mig i min självömkan. Ältar en massa dravel. Sånt som hänt. Sånt som inte har hänt och sånt som kanske kommer att hända.
Emellanåt är jag inte ens glad för andras skull.
Då och då blir jag förbannat less på mig själv, rycker upp mig en stund, men jag återförenas ändå alltid tillslut med den nödställda och ynkliga bitterfittan som ingen tycker om.
Inte ens jag.
Jag hatar henne till och med. Faktiskt. Vi är varandras motsatser.
Problemet är bara att hon sitter på piedestalen och jag står nedanför.
Det borde vara tvärtom.
Jag önskar så innerligt att saker och ting kunde hända av sig själv. Att jag kunde vakna en dag och livet skulle vara perfekt.
Vilken dåre som helst vet ju att så inte är fallet.
I den här världen måste man jobba för sina framgångar. Så väl fysiska som psykiska. Motgångarna däremot, dem kan man bara sitta rakt upp och ner och invänta.
Jag har varken tid eller lust att invänta någotdera.
Ändå är det precis det jag gör.

Utmaningen

Jag är utmanad av Zinnie.

Regler:

1. Länka till den som utmanat dig.
2. Berätta sju sanningar om dig själv.
3. Utmana sju personer i slutet av ditt inlägg.
4. Lämna ett meddelande till dem du utmanat.

Mina sanningar:

1. Mitt sovrum ser ut som Jerusalems förstöring.

2. Jag är en samlare. Jag samlar på de mest konstiga ting. Shampoo, lypsyl, deodoranter, tandborstar plastkassar, ja -praktiskt taget allt som går att samla på....

3. Ibland (läs ofta) är jag alldeles för frispråkig. Som till exempel på Hockeyfesten förra helgen då jag startade en konversation med killen bredvid mig i baren, genom att säga: "Jag skulle vilja ha något hårt och långt"

4. Jag har trivts på alla arbetsplatser jag haft.

5. Jag är en praktvarn.

6. Jag blev av med oskulden med en granne.

7. Jag har superbra självförtroende men ganska taskig själkänsla.

Jag bryter mot regel tre och fyra.
Den som har tid och lust får gärna anta utmaningen.

Shampoogalning

image170

Så var vi
där igen!
Det är helt obegripligt vad duktig jag är på att samla.
Shampoo till ett värde av 2000 spänn.

Babbel

Nu känner mina kollegor mig snart utan och innan.
Jag kan aldrig vara mystisk och diskret.
Hejdusch bara.

Privatliv?
Det vet jag inte vad det är!!


Welcome back

Jag hanterar saker och ting så jävla kasst. Jag skjuter upp allt viktigt och låtsas som om jag har all tid i världen på mig. Men det har jag inte. Idag kom verkligheten i kapp.
Ångest. Magont. Stress. Welcome back!


Lista

Svara inte på frågan, avsluta meningen som om du skrivit den själv. 

1. Jag har insett att min sista kyss...var ganska spännande. 
2. Jag lyssnar på.....min intuition. 
3. Jag pratar...ofta förmycket. 
4. Jag älskar...Sikla. 
5. Min(a) bästa vän(ner)...är det viktigaste jag har. 
6. Min första riktiga kyss...var med Claes. 
8. Jag avskyr när folk frågar....?Vad ska du bli?? 
9. Kärlek är...livsviktigt. 
10. Äktenskap är...tvåsamhet. 
11. Någonstans, tänker någon...att jag är knepig. 
12. Jag kommer alltid att...bry mig om andra. 
13. Jag är hemligt förälskad i...Lance. 
14. Sist jag grät var...när jag grät mig till sömns härom kvällen. 
15. Min mobiltelefon är...ett jäkla satyg. Beroendeframkallande satyg! 
16. När jag vaknar på morgonen...pratar jag med mig själv. 
17. Innan jag går och lägger mig...tänker jag på sex. 
18. Just nu tänker jag på...att det skulle vara trevligt med sängsällskap. 
19. Bebisar är...fruktansvärt söta.
20. På min Myspace får jag...lyssna på musik. 
21. Idag ska jag....vara positiv. 
22. I kväll ska jag...första dricka lite öl och sedan sova gott. 
23. I morgon kommer jag ...att sakna någon jag tycker om. 
24. Jag vill verkligen vara...lycklig resten av mitt liv!

Underverk

Tänk att måbra-människor kan göra underverk!
Jag har fått ur mig precis allt jag behöver. Glädje, ilska, kärlek, sorg, oro, ja alla möjliga känslor.

Några citat från en vanlig onsdagkväll med världens bästa måbra-kompis:


X: Man saknar inte båset förrän kon är borta


E: Jag har ont i nacken
X: Ja ja, oral aktivitet...
E: Jag har ont i nacken, sa jag!
X: Vill du ha en halstablett?


Om du går hem och gör din grej och sover sen, sa X och kollade mysko på mig.
Fundersam tittade jag på X som flinade lite och mumlade något om min låda och rodnade sedan.
Fan va folk håller på, tänker jag och skakar på huvudet.


X: Han kanske inte kan prata
E: Har han ont i halsen tror du?


X: Jag har sagt det igen och jag säger det förut


X: Nemi är den bästa serien som finns!
Och jag har också en bok...


Med andra ord en kväll som var helt bakvänd....


Till E på födelsedagen:

Med blommor och med blader
Jag firar denna dager

-Jag vet, det var en dålig början
Hur fan ska jag komma ur den här sörjan?

Den stora presenten kommer på  festen
Tillsammans med Cristin, Erika och resten

Men nu idag, när du 23 år ska fylla
Vill jag dig med detta mediokra rim hylla

Att du och jag skulle bli ett sånt framgångsrikt par
Hade jag aldrig kunnat tro under mina dar

När vi är tillsammans vi två
Är det mycket tok som hittas på

Skulle man dock något råka missa, kan man läsa din blogg
-Där står ju allt om karlar, choklad och doggeli-dog

Fast det är klart, ibland shiftar du till MSN
Där du fastnar i samtal med en efter en

Egentligen en egen dator du borde fått
-Ta det lugnt, det var ingen pik; jag klarar mig gott!

Att grannarna sexar så du ej kan sova
Det har alla fått höra, törs jag lova

Men för dig som är en sån pysseltjej
Är det här med att hämnas ingen svår grej

Synd att collaget så fort revs ner
Men var inte orolig, det kommer nog mer...

Dina metoder tycks i alla fall funka
I trapphuset klagar ingen på vårt dunka-dunka

Pojkar lämnas ingen plats i detta rim -Jag tror det blir bäst
Man vet ju i alla fall inte hur det står till efter nästa fest... =)

Mina ord gör dig väl inte sur?
Du med din påhittighet har säkert en revanch på lur

Nu börjar min kreativitet tryta
Så här blir nog bra att avbryta

Grattis på födelseda´n och ha en bra dag
Det är många som tycker om dig -Speciellt JAG!

Kärlek// J



J ÄR EN UNDERBAR SAMBO!

Jag överdriver ibland...

...men jag ljuger inte.
Den här gången överdrev jag inte heller.

image20

Förmycket av det goda

Om jag kände mig som en avlagd gammal raggsocka igår, så är det svårt att beskriva dagens känsla. M ringde precis och försökte kommunicera med mig. Det var ett omöjligt uppdrag "Gud va tyst du är...det är väl inte din starka sida heller".
Nej, det kanske inte är min starka sida. Det lät ju inte så igår när de så roande beskrev mig som jordens gaphals.
"Du kan väl vara lite rolig och prata i alla fall"
Fan jag är ju trött!! Jag orkar inte prata. Jag vill bara vara tyst. Helst av allt vill jag bädda ner mig under täcket, hålla Sikla i tassen och sova.

Gårdagskvällen var en lyckad tillställning. Maten blev succé och sällskapet behöver man ju inte direkt kritisera. Kanske lite väl mycket alkoholhaltiga drycker för en stackare som aldrig lär sig dricka med måtta... Att man aldrig kan behärska törsten!
Krogbesöket var inte särskilt långvarigt. Vi återgick ganska snart till våran gata i stan för att fortsätta där vi slutat. Surrandes i soffan med andra ord.

M ringde och väckte mig två gånger i morse. Jag var inte särskilt stabil och absolut inte nykter. Men hundkurs -det skulle jag gå på.
Vimmelkantig med ruffsigt hår stapplade vi omkring där på planen jag och min trogna hund. Jag måste ärligt erkänna att det inte gick nåt vidare. Efter 45 minuter gav jag upp och åkte hem. Det går inte att träna hund när man är lika omotiverad som en gammal julgran.

Väl hemma hittade jag min dörrnyckel hängandes utanför balkongen i ett snöre.... En fyndig inbjudan till okända gäster. Sjukt att det hängde kvar.

Jag är komplett galen men det visste ni ju redan.

Jag tänkte dela med mig lite om gårdagens städfynd... Följande hittade jag i sovrummet; en påse askorbinsyra, fyra deodoranter (räknade hur många jag hade allt som allt och slutsumman blev tio, jag hamstrar väl inte....), tre tandborstar, en kasse med mina julklappar, en ouppackad väska sen kryssningen (sex veckor tog det att packa ur den...lat? jag? näe..), åtskilliga plastpåsar och en skarvsladd. Det var ett axplock av mina fynd. Jag hittade självklart en hel del andra grejer också, men vad det var, får förbli en hemlighet.

Nu ska jag pyssla lite innan jag drar täcket över huvudet och tackar för idag.
Kram!

Mina egenheter i sex...

...punkter. (Vad trodde du?) Det blir kanske sju. Jag är ännu en gång utmanad. Regler kan ni läsa i tidigare inlägg, men den här gången tänker jag inte utmana någon.
Snart vet ni allt om mig.

1. Jag läser min egen blogg.

2. Jag handlar nu mera choklad på olika affärer, jag vill inte att kassörskan ska känna igen mig som chokladfreaken.
Okej, det var lögn. Men jag handlar på olika affärer, man kan ju inte bara gynna närbutikerna...

3. Jag har berättat lite för detaljerat för mor om mina tankar kring sex. I julas blev hon förbannad och vi var osams i två veckor. Jag försöker hejda mig lite numera.

4. Jag har en leksakslåda i mitt sängbord.

5. Jag låser aldrig dörren när jag går på kissrunda med hundarna. Vi har grannsamverkan i mitt trapphus. Håller koll på varann. Åtminstone håller jag koll på dem.

6. Jag svarar alltid högt för mig själv på msn-meddelanden. J skrattar alltid.

Bonus:
7. Jag har 49 personer på min msn-lista, jag känner alla utom två irl. Är jag skraj för de okända, eller är det bara så att jag är kräsen?

Sympatisov naken

Jag är uppe med tuppen för att jag var så fenomenalt dumstridig igår kväll.
Vi skiter i att gå kvällskissis med hundarna så kommer jag upp lite tidigare imorgon bitti, sa jag till J innan vi skulle krypa till kojs.
Mjo vars, det fick jag bittert äta upp imorse tio över sex, när Sikla jämrade sig i högan sky för att kissblåsan höll på att spricka. Det var ju bara att bita i det sura äpplet och kliva upp. Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag snart får krypa ner under täcket igen och somna om.
På med brallor och, nej. Inget mer. Eller, jo, jackan då förstås. (Typiskt att det var i natt jag bestämt mig för att sympatisova naken "med eller utan gammel-dansk på pyjamasen").
I trapphuset gick Sikla med korsade ben, så kissnödig var hon, stackarn. Vad är jag för en matte egentligen!? Vi hann inte mer än till den lilla gräsplätten på andra sidan gatan för än både Evita och Sikla hukade sig och kissade ikapp.
Med håret på ända och endast iklädd joggingbrallor och en jacka lunkade jag sakterligen upp för trappan igen. Jag trampade på tidningen som låg på dörrmattan med mina blöta skor när jag kom in igen. Fan. Soooova.
Jag hade knappt öppnat ögonen under den gångna proceduren och gick likt en robbot mot sovrummet igen, men tvärstannade vi tröskeln. Jag måste nog kissa själv också...
Nyfiken som jag är öppnar jag nu ögonen och tar med mig tidningen på toa. Det kan ju ha hänt nåt spännande under natten som jag bara måste läsa om.
Allas vår favoritrumpa (Martin Lidberg) är på första sidan och jag bara måste läsa hela uppslager om Martin och Cissis paso doble i kvällens Let´s Dance.... Vad är det för fel på mig? När började jag bry mig om tvs alla löjliga tävlingsprogram!?
Jag vankar sakta tillbaka till sängen och drar upp täcket under hakan. Blundar, försöker slappna av och....nej, -jag kan inte somna om. Typiskt. Ligger en stund och irriterar mig på gårdagskvällens korkade ide. Kan inte ligga stilla längre. Vrider och vänder. Far runt som en jojo där mellan lakanen.
Grannens väckarklocka ringer. Stackars sate.
Jag fipplar lite med mobilen i hopp om att någon kanske skickat mig ett sms under natten. Såklart inte.
Nu blir jag sällskapssjuk.
Hallå!? Jag vill prata med nån!
Vem är vaken halv sju en fredagmorgon?
Pappa!
Ringer pappa och surrar på med min ringrostiga stämma ett par minuter.
Han har inte tid att prata. Ring mamma, säger han. Hon börjar halv åtta, så hon borde vara vaken.
Jag önskar honom en trevlig dag och lägger besviket på luren.
Ringer mamma.
Hon är inte heller särskilt ivrig att kallprata med mig. Hon ska göra en det ena och en det andra.
Jag övertalar henne att sätta på headsetet och jag lyckas mala på i en halvtimme innan jag själv lessnar -på mitt eget pladder. Vi avslutar och jag börjar så smått inse att det kanske är lika bra att kliva upp och äta frukost.

Svårbemästrade händelser

Imorse var jag såå nära att kvadda Annas bil. Jag var helt lamslagen en hel timme efter incidenten. Den där bilen för banne mig otur med sig. Först parkeringsboten och nu detta. Det hade ju inte varit kul att sitta i sidan på jordens lastbil (dessutom var det en snygg chaffis, dock med mördarblick).
Och JA, det var jag som körde mot rött. Jag vet inte om jag är omtöcknad efter allt glassätande de senaste dagarna eller om jag bara var sjukt okoncentrerd. Jag tror nog på det förstnämnda alternativet.
Har nu lugnat mig ett par hekto och ringde just till M och sjöng "Ja må du leva" några tonarter för högt. Det lät illa. Hon verkade dock nöjd. Tur det.

Min förkylning verkar aldrig gå över! Förutom detta är nässprayen slut så jag kan bara andas genom munnen. Huvudvärk får man på köpet. Livet är besvärligt just nu.

Igårdagens inlägg glömde jag nämna att jag missade sista anmälningsdagen till "Lilla Stockholm". Jag blir så irriterad!!!

På återseende med hopp om en bättre eftervärld/E