drogen

Jag kan inte släppa det här med kompisen och hemligheten.
Jag förstorar säkert upp det hela.
Men det känns jobbigt.
Egentligen har jag kanske inte gjort något fel.
Jag har bara gjort efterforskningar.
För din skull.
Sen att jag inte berättar något för dig, är därför att jag lovade att det jag fick veta, skulle stanna mellan fyra ögon.
Skulle du göra samma efterforskningar, skulle du veta det jag vet.
Krångliga relationer.

Mamma har bokat tid för mig hos en samtalskontakt.
Det känns jobbigt.
Nu måste jag gräva igen.
Blotta. Falla. Erkänna. Kämpa.
Det är lättare att lägga locket på och låtsas som ingenting.
Tydligen ska inte livet vara lätt.
 

Det har hänt så mycket så jag vet knappt i vart jag ska börja. Kommer säkert inte få med hälften. Jag är så förvirrad. Det är väl det att jag börjar bli gammal. Jag känner mig verkligen gammal.

I helgen har jag verkligen känt mig som en morsa. En tant E som varit hund/katt/tonårsvakt.

Artonårsgrabben (min kusin) släppte allt ansvar när han blev ensam hemma (med mig, en katt och en hund). Jerusalems förstöring var ett faktum. Matrester över hela huset, gammal möglig disk på hela diskbänken, piss i toaletten och på ringen, gamla lortiga kalsonger på golvet, gammal plast och kartong över hela köksgolvet osv osv.
Yummy. Min drömkille!
Jag började min vistelse i villan med att städa, diska och plocka undan. Jag vill inte bo i ett sunkhål.
Jag hade kunnat strunta i de engagemanget. Två timmar efteråt såg det lika jävligt ut igen.
Plockade lite smått några gånger till innan jag gav upp helt. Vad är det med dagens ungdom!? (Tantvarning på den kommentaren)

Igår kväll när jag skulle lägga mig efter några glas vin var grabbarna fortfarande uppe. Jag tänkte att jag lika bra kunde meddela att jag kunde sova även om de härjade lite, så jag sa:
"Ni behöver inte vara tysta för min skull, jag sover ändå"
Kusinens kompis svarar då:
"Åå, vad jag önskar att min morsa också kunde säga så"

HALLÅÅÅÅÅ!!!! Lite gammal jag kände mig då!
Jag önskar att min MORSA också kunde säga så...
Jag är väl för fan ingens morsa. Jag är bara ynka fem år äldre än dem...

Mr Green ligger på is. Jag vet inte om jag orkar involvera mig i någon just nu. Jag blir i alla fall aldrig kär. Allt blir alltid så jobbigt.

Mamma hade ett allvarligt snack med mig i onsdags kväll. Hon var helt förtvivlad efter att hon läst min blogg.
Hon förklarade att hon inte tycker att hon är en gammal, pryd kärring, men att jag skrev på ett sånt sätt att hon verkligen hade tagit illa upp.
Det gick inte att resonera med henne.
Hon tycker att jag är för frispråkig. Att det jag skriver kan straffa mig i längden. Att det jag skriver kanske passar i en dagbok med lås och absolut inte på nätet.
Gah. Är jag en hopplöst sexfixerad tjej som inte har några gränser?

Det kändes skönt att komma till jobbet på torsdagen och mötas av följande fråga:
"Vem har du knullat i helgen då, eftersom du har sån fin bil"
Jag blev tvungen att återberätta den händelsen för min mor på kvällen. Hon muttrade.
Jag sa att jag inte ville diskutera saken ytterligare men att det inte är helt osannolikt att någon säger en sån sak, på skoj.

En av gymnasiekompisarna som var med på Londonresan tog upp det här med polisyrket igen. Hon peppade mig som fan. Så nu är jag lite inne på det här med polis igen. Det är ju ett projekt, men det kan bli ett jävligt kul projekt.

Vill polisen verkligen anställa mig efter de läst min blogg?
Mamma tror inte det.