Anropa sjöräddningen
*
Blogginsperationen lyser med sin frånvaro.
Igen.
Huvudvärken håller mig i handen om dagarna, mitt skepp är nära att sjunka. Jag behöver peppo.
Hjärtat!! Nu har jag läst igenom och uppdaterat mig på din blogg. Är hemma igen och full med peppo till dig. Jag lovar att hjälpa dig allt jag kan för att du ska lära dig cykla som en gudinna. Jag håller stenhårt i pinnen bakpå cykeln! Massa kramar vännen!
Det är svårt, men du är stark, du kan! Jag håller din hand istället för huvudvärken, tillsammans är vi ännu starkare, vi kan! Kram
Själv har jag bara tomma ihåliga tankar som snurrar runt. Jag ska baka ytterligare en laddning bullar nu. Tänk om jag hade kunnat langa iväg några till dig, direkt från ugnen. Bullogram kanske?
Alla vi som gillar Drogen klappar nu! KLAPP! KLAPP!
Jag gillar Drogen! KLAPP KLAPP!!! En gång till, KLAPP KLAPP!
Håller din hand, lovar. Vi psykfall emellan.
När man är psykfall kan man kanska ha kul åt det? Lika gärna liksom. Eller hur?
Springa runt och göra knäppa grejer och skýlla på att man är just ett psykfall. Haha.
Typ skrika det högsta man kan klockan tre på natten.
Dammsuga trappuppgången strax efter.
Envisas med att skrika : Stoppa bussen, varje gång man ska av och vägra använda knappen.
Gå in i en glasskiosk ( helst en med kö) och fråga om varje smak för att sedan gå ut utan att köpa något.
Du kanske har något förslag på vad vi kan göra mer? =)
Förresten. KLAPP! KLAPP!
Klapp klapp!
Klapp, klapp!
Klapp, klapp och fotstamp och famfar.
Och jag klappar för er, söta bloggisar. Svaga, näst intill ljudlösa klapp. Mina sista krafter klappar för er.
Klappklappklappklappklappklappklappklappklapp
Klappklappklappklappklappklappklappklappklapp
Klappklappklappklappklappklappklappklappklapp
Klappklappklappklappklappklappklappklappklapp
Klappklappklappklappklappklappklappklappklapp
Klappklappklappklappklappklappklappklappklapp
Klappklappklappklappklappklappklappklappklapp
Klappklappklappklappklappklappklappklappklapp
Klappklappklappklappklappklappklappklappklapp